Frykeruds socken i Värmland

SCB-kod: 171502
GEOKOD: 1706020

Frykeruds socken tillkom under medeltiden, och blev senast under reformationen annex till (Stora) Kil, en ordning som sedan bibehållits.
Namnet, tidigast nämnt 1389 Frikuhärad, betecknar ursprungligen bygden kring Frikan, dvs älven som idag heter Norsälven, och som är Frykensjöarnas utlopp mot Vänern.

Från "Något om ortnamnen i Frykerud" av Inge Nylin:

FRYKERUD (Frykhärad)
Enligt Rosell:
Norsälven hade tidigare ett eget namn ”Frika”, senare även ”Frykälven”. Kring vattendraget utbreder sig den bygd som i Västgötalagen och andra gamla källor kallas ”Friku-hærad” dvs ”bygden kring vattendraget Frika. När senare ordet härad här lanserades och aktualiserades i betydelsen ”juridiskt område” kunde det rimligen tett sig påfallande att något kallades härad som inte var det. I uttalet blev väl tidigt ”Frikuhærad” nedslipat till ”Fri`kärä”, ”Fri`krä” e.d.
Då låg det nära till hands att omtyda och i skrift notera namnet efter den allt vanligare ortnamnsleden ”re”, dvs ”–rud”.
Det forna vattendragsnamnet lever också kvar i namnet på Frykforsen.
Frykerud är en av Kils härads sex socknar och har en total yta av ca 148,20 km2.

Frykeruds kyrka (uppförd 1795-1799 och invigd 1820) samt Sockenstugan (byggd 1862).

Karta med Frykeruds sockengränser

Från Naturvårdsprogram Kils kommun:
Områdesbeskrivning: Frykerud är en vacker och kulturhistorisk värdefull odlingsbygd. Frykeruds kyrka ligger på en liten höjd med utsikt över sjön Aplungen och det omgivande, småkuperade odlingslandskapet.
Aplungen är en grund näringsrik fågelsjö som omges av en tunn kantzon av rönn, björk, al och vide. Flera gårdar i området bl a Herrgården, Prästgården och Slängom har anor från sent 1800-tal.
Till Aplungen rinner en kanal grävd ifrån Norra och Södra Ringstadtjärn och vid dess utlopp växer ett fint lövskogsbestånd. Bävern har påverkat en del av området och skapat död ved. I norra delen av sjön finns flera spridda vassruggar, vilka gynnar fågellivet. Markerna runt sjön är öppna och domineras av jordbruksmarker med vall men på östra sidan finns granskog med inslag av lövträd. Delar av det öppna området betas av hästar. I sjöns södra del ligger ett mindre område med fritidshus.
Vid Prästgården ligger en björkhage som har betats av får i två år. På marken finns en del näringsgynnade arter och flera upplag av virke. På spridda, mindre områden finns ett artrikt växtsamhälle kvar. Området har till viss del växt igen av sly och andra träd men markägaren har börjat öppna upp hagen. Flera stora ekar växer i hagen och mindre ekar är på väg upp.
Arter: Åkerkulla (90) Ängsvädd (02) Ärenpris (02) Vanlig nattviol (02) Kattfot (02) Ängsskallra (02) Ormrot (02) Jungfru Marie nycklar (02)
Värden: Sjön har stora värden som häck- och rastningslokal för många fåglar. Lövskogsområdet vid norra delen har stora värden för fågelarter såsom stjärtmes och mindre hackspett.
Området har en mycket vacker landskapsbild och kulturella värden. Ängsmarken vid Prästgården uppvisar fortfarande till viss del en variationsrik ängsflora.

Om du söker uppgifter om växter, leta i "Den virtuella floran".