Från "Något om ortnamnen i Frykerud" av Inge Nylin:
LUND
Skattenybygge i jordeboken första gången 1606 med anteckningen "upptaget 1603". Namnet är "lund" = dunge.
Se vidare FRYKERUD II, avd. II sid 10 f./
Gränsen mellan Lund och Prästbol går i bäcken "Ackan "
Från Naturvårdsprogram Kils kommun:
LUND
Naturvärdesklass: 3
Kriterier: BZG
Markägare: Privata markägare
Area: ca 39 hektar
Inventeringar, planer och förordningar:
LST Naturinventering av Kils kommun 1989 obj nr: 51
Nyckelbiotopsinventering obj nr: 5, 7, 26, 28
Naturvärdesområde obj nr: 8, 27
Områdesbeskrivning: Lund är ett mindre ravinsystem som sträcker sig från Fagerås i norr, ned till andra sidan vägen i söder. Systemet är grunt (ca 5-15 meter) och består av två sammanstrålande ravinarmar samt sidoarmar till dessa. Området bryts av en kraftledning och väg 61 som korsar området. Vegetationen i norra delen består till största delen av blandlövskog med asp, al och salixarter. Skogen är en självgallrande lövskog med en del död ved och några grova aspar. I delar av området går hästhagar
ner i ravinerna och det är ganska öppet. Södra delen av ravinsystemet är avverkat på flera ställen och här har lövsly växt upp. Sidoravinerna är fortfarande intakta och består av äldre granskog med rik mossvegetation. I dessa växer de signalarter som redovisas
nedan. Uppe på platåerna finns en granplantering och marken är dikad. I branterna hittades ett flertal gryt.
Arter: Skogshakmossa (98) Porellor (98) Blåsippa (98) Älggräs (06) Gullpudra (06) Mörk husmossa (98) Majbräken (06) Gråal (06) Liljekonvalj (06) Harsyra (06) Rödblära (06) Missne (06) Levermossor (06) Trubbfjädermossa (98) Blåsfliksmossa (98) Bågpraktmossa (98)
Värden: Området har stort värde för lövskogsberoende arter. Det rörliga markvattnet som finns här gynnar en rik flora av mossor.
Hot: Avverkning av den äldre granskogen samt lövskogen skulle vara mycket negativt för de arter som är beroende av dessa. Så småningom bör lövandelen höjas och gran huggas ur.
Önskvärd skötsel: Dalgången som helhet bör lämnas orörd och skogen bör få utvecklas fritt. Körning med maskiner bör undvikas.